torsdag 8 oktober 2009

Nu är vi tillbaka!


Ja nu var det ett tag sen jag skrev här. Vad har hänt?, en hel del, och inget.
Vi har varit hos husse i några dagar närmare 9. Där har ju allt sin gilla gång, men oxå lite annat har väl hänt. Vi var bortbjuden på middag på fredagen, trevligt. På lördagen kom min älskade syster och vi firade hennes födelsedag snabbt och intensivt. Vi var ut och åt, fikade och sen såg vi filmen, Flickan som lekte med elden. Oj, vad trevligt och mysigt vi hade det. Men dagen gick fort. Filmen var bra, Mycket bra.
Efter jag lämnat lillis på tåget, var det dax för kräftskiva, trevligt och gott, kom inte hem förrän vid ½2. Trevligt värre var det.
På måndagen ensilerade vi, så nu finns det ännu mer ko mat.
Tisdag var det dax för hem gång, och Sally visade klart och tydligt att hon ville med till härjedalen. Okej, hon fick följa med. I mora blev det vägning av lillebror och då vägde han 29,5 kg. I sveg plockade jag upp min vita fara Ripa, nu pratar vi om att det blev riktigt trångt i bilen, men finns det hjärte rum.......
O då kom snön, med sommardäck på, så blev det halt, men 40 km/h så blev det inte så många sladdar.
Skönt att vara hemma. Igår fixade jag med hundgården och hundhuset. Bytte däck på bilen, och städade och fixade med den längst bak åt hundarna. På kvällen var det hundträning här i hogdal, trevligt som vanligt med många bra hundar och duktiga hundförare. Vi tränade individuellt och sen i grupp, sist tog vi en promenad runt centrum.
Idag har jag, Myran och Sally varit till Sveg, fick bara sova en timme efter jobbet. Jag tog blodprov, för det är dax för det igen. Sen var Myran till Veterinären Karin, som bara är bäst. Hon skulle göra en hel koll på Myr, pga att hon inte har så bra ork nu. Och mycket riktigt, hennes hjärta var ansträngt, och hon har ont i lederna. Det är ju det jag känt på mej. Vi tog oxå blodprov ang detta, om det kan vara en fästigburen sjukdom eller vad det kan vara??????????
Håll nu alla tummar och tassar där ute att det är något som går att bota. Kramar i massor från oss.

2 kommentarer:

Marie sa...

Åååå vad jag hoppas att Karin bara behöver säga "hocuz" så är Myran botad!!

Tänker på er!!

Liza sa...

Håller alla tummar o tassar att Myran blir bra :)
Kramar